ID-SPÅR MED SAARLOOS WOLFHOND

TEXT: Pernilla Civilis, Sverige, ägaren till en Saarloos Wolfhond hane, Grim (Wolfnight´s Dark Grim)
BILDER: Patrik Lundgren

På dessa bilder så är vi i skogen som ligger några km från vårat hem och den här dagen så vi lagt Id-spår som Grim spårar. Han ska följa sitt spår och där har en annan person korsat det spåret som han ska följa. Det var enormt att se honom, han lyckades bra och spåret var relativt långt! Vi har också spårat blodspår och han var väldigt duktig och koncentrerad. Blodspår är väl det som han lyckas bäst med.

Att spåra med Saarloos Wolfhond går bra. De kräver dock att det är lite lugnare omkring då de av naturliga skäl gärna vill ha koll på annat som händer och kan tappa koncentration. Saarloos Wolfhonds har en enorm förmåga att uppfatta när det kommer någon långt tidigare än vad många andra hundraser gör. Men man ska inte ge upp om det inte går bra de första gångerna, för när väl ens Saarloos får smak på det här med att spåra så blir omgivningen mindre intressant och mer koncentration läggs på spårningen.

Det kan vara lämpligt att spåra på samma områden i början där hunden efter ett tag känner sig bekant i omgivningen. Grim hade lite svårt i början av att lämna de andra som stod kvar och gå iväg på sitt spår, han ville gärna titta bakåt frågande varför inte de följde med. Upptäckte snabbt att han spårade som bäst när inte någon annan (speciellt annan hund) var med. Vi ska snart prova att spåra på asfalt med Grim, vilket kommer att bli en utmaning. Men jag tror och hoppas att han kommer att lyckas bra!



————————————————

DAGBOK

TEXT: Marie Ström, hundtränare

Lörd 21 november 2009
I eftermiddags var jag i skogen med Grim och hans matte Pernilla – vi skulle lägga några nya spår till Grim. Det blev ett ID-spår där jag och min assistent hade gått i samma spår en bit fram och sen delat på oss. När det var dags för Grim att gå ut spåret hade jag lagt en skjorta med min doft i början av spåret. Han var klockren – tvekade inte ens där spåren skildes åt!

Det andra spåret blev ett lite längre rakt över stock och sten med två korsande spår lagt av två olika personer. Grim var helt på det klara med vilket spår det var han skulle följa – lugnt och metodiskt med hög nos spårar han. På detta sista spår idag hade jag först svängt av lite mot slutet men insåg att terrängen blev lite trist så jag ångarade mig och gick tillbaka de tre-fyra stegen jag tagit åt vänster och fortsatte framåt 10 meter ungefär innan jag svängde. Grim gick ut en liten bit, stannade och sniffade, vände och gick tillbaka ut på spåret, fortsatte framåt och svängde upp mot spårslut exakt där jag gått.


Jag följde med ut bakom i spåret och när jag insåg hans exakta spårning efter mig så blev det “piggit” i nacken! Det är banne mig lika facinerande varje gång när jag ser hur hundar spårar. Själva spåret var inget svårt idag men med en massa korsande spår hit och dit borde varit lite svårt i alla fall… Men inte! Och där står instruktörer och förkunnar att folk inte på några villkor får vara ute och gå i spårmarkerna…

Det blev en härlig spårstund denna soliga lördag i trevligt sällskap! Och ännu en gång fick vi bevisat att det går alldeles utmärkt att spåra med en Saarloos wolfhond… Vem det nu är som tvivlar… Det är väl de där lärde som vet så mycket om hur det ska vara!? Det är ju bara det där med att åka bil… Men det tar vi en annan gång!

————————–

Vad är en Id-Spår?

En intressent artikel; Om ID-Spårhundar